Fanny

Du fanns i mitt liv i över 7 år. Vi spendera hela helger hemma hos dig. Åt mat, såg på tv och spela kort. Du sa aldrig nej, vad vi än ville göra. Du offra ofta dig själv bara för att vi skulle få det bra. Det gjorde du för nästan vem som helst. En mer generös människa får man leta efter. Ibland förväntar jag mig fortfarande att du ska komma ut från porten bredvid och hälsa, fråga hur det är osv. Att jag ska se dig när jag går till HC. Brukar kolla upp på ditt fönster men det är bara kolsvart...och nu tomt. 

Jag hade alltid kul när jag var hos er på kvällarna. Så många minnen jag aldrig någonsin kommer att glömma. Tack för att du fanns i min barndom och för att jag fick lära känna dig.

Skrev den texten 2 veckor efter du gick bort. Även fast det nu gått över 4 månader nu känner jag precis samma sak. Tänker på dig jätte ofta även fast jag håller det för mig själv. Önska verkligen att jag kunde göra något...prata med dig bara 1 gång till, skratta, se ditt ansikte....men det går inte. 

Du var en av de bästa människor jag någonsin kännt även fast du var 30 år äldre än mig. Saknar dig grymt mycket och tänker på dig varje dag, någon gång kommer vi ses igen<3